Laxdöla saga

Beskrivning:

Inom Islands sagolitteratur intager Laxdöla saga i viss mån en

särställning. Som historisk urkund i vanlig mening står den lågt.
Dess behandling av tideräkningen är föga bättre än t. ex. Strincl.
bergs i Folkungasagan, och åtskilliga av dess händelser förefalla
— åtminstone till en stor del — att bestå av romantisk dikt.
Men i teckningen av karaktärerna, i kompositionens fasthet, i
den säkerhet, varmed allt föres mot sitt slutmål, har den icke
många medtävlare, kanske knappast någon.
Det är två grundtankar, man måste hålla fast, då man söker
förstå en isländsk saga. Den ena är ö destr o n. Sagorna äro ju 24
förda i pennan av kristna män, ofta till och med av präster. Men
dessa ha varit barn av sin tid, och i tidens föreställningssätt har
tron på ett öde, en blind nödvändighet, intagit ett vida bredare ut-
rymme än tron på en kärleksfull ledning från ovan. Talrika äro 31
de ordspråk, sentenser och repliker, som ge uttryck åt den tanken, 43
att ingenting kan .ändra vad ödet förutbestämt, och icke sällan
uppträder ödet i mer synlig gestalt, det talar genom drömmar, ge-
nom djuptänktare personers aningar, genom förbannelser och löf-
ten, som vidlåda något åtrått och omsider vunnet föremål o. s. v.
I vår saga förebådas huvudhändelserna i Gudruns liv genom en 19
serie drömmar, som här förbigås. Kjartans fader förutser dunkelt 20
de olyckor, som skola följa av sonens kärlek till en kvinna, som
dock mänskligt sett är den, han framför alla andra bör eftersträva. 18
Och Germunds förbannelse över svärdet Fotbit går i fullbordan lika 44
visst, som frånvaron av konung Olovs svärd har en olycklig inver-
kan på Kjartans sista strid.

Siffrorna i brädden hänvisa till sidor i texten.

Sagor