Den nya vägen

Beskrivning:

På 1930-talet låg bokens "Finnaberg" fortfarande i väglöst land. En släpväg för hästar fanns, men några bilar kunde inte ta sig dit. Byns invånare som levde av jakt, fiske och egen odling, var ganska obekymrade om att väg saknades. Det var andra, främst skogsägarna, som genomdrev vägbygget. De ville ha en väg för att kunna frakta bort det värdefulla timret. Visst var det väl bra med en väg när någon blev sjuk, men samtidigt blev det ju lättare för länsman att ta sig till byn, och han var inte alltid välkommen. Den viktigaste frågan för byborna var dock hur vägen skulle komma att påverka livet i byn.
Hälsingeförfattaren Hans Lidman (1910-1976) skrev den här romanen efter att han själv några år på 30-talet arbetat på vägbyggen i Edsbytrakten. Han beskriver här initierat hur ett vägbygge gick till med arbetslösa AK-arbetare, men framför allt berättar han om människorna i byn, som skulle få den nya vägen till kyrkbyn.

Boken handlar om den vackra Löka-Gertrud, pojkarna Erik och Olof som får jobb på vägbygget, och om vägingenjören som flickorna tittar efter när det blir logdans. Historien om vägbyggarna och byfolket vävs ihop på ett mästerligt sätt av en ung Hans Lidman. Manuskriptet kom inte att tryckas förrän nu 2007, då Hans Lidman Sällskapet har beslutat att ge ut boken. En fin tidsskildring tycker vi och en annan sida av det författarskap som Hans Lidman, främst känd som naturskildrare, lämnade efter sig.

Romaner Hälsingland