Släktforskarnas årsbok [20]06

Beskrivning:

Innehåller: Elisabet Larsdotter i Harmånger av Lars Nylander, Harmånger. Om flertalet kvinnor som levde i 1600-talets Sverige vet vi inte mycket. Men prästdottern Elisabet Larsdotter kan vi komma mycket nära. Anledningen: Hon hade fött barn i lönndom. En Schartau i Billingsfors av Berit Fjellman, Bengtsfors. Skånskan Johanna Maria Schartau blev prästfru vid bruket i Billingsfors i Dalsland. När hon och maken dog unga och efterlämnade fem barn, fick barnens faddrar träda in och ta sitt ansvar. Biologisk mor eller styvmor. Fallet Maria Fiorin och Sara Dryandra av Göran Sparrlöf, Vadstena. Kontraktsprosten Magnus Fiorin i Tolg i Småland avled 1712 och efterlämnade flera barn i två giften. Men att reda ut i vilket gifte dottern Maria var född visade sig vara en spännande utmaning. Det läste jag i tidningen! av Elisabeth Thorsell, Järfälla. Äldre dagstidningar är en underskattad källa för släktforskaren. Det gäller också för den som söker emigranter. Här får vi exempel på vilken guldgruva svenskamerikanska tidningar kan vara. Den rätta platsen för Linköpings blodbad av Dag M. Hermfelt, Stockholm. Den 20 mars år 1600 avrättades fyra riksråd och en hög officer i »Linköpings blodbad». Men var i staden avrättningarna skedde är omdiskuterat. Här framläggs nya rön – som kanske slutgiltigt löser gåtan. Gud till ära och hemstaden till åminnelse av Jan-Åke Holmbring, Linköping. Volrath Tham var en framgångsrik köpman i 1600-talets Göteborg, född i staden Landsberg i Sachsen. Sin barndoms kyrka hjälpte han på äldre dagar genom flera frikostiga donationer. Gårdveda sockens sexmän 1664–67, deras släkter och gårdar av Stig Östenson, Växjö. Att reda ut bondesläkter före kyrkböckernas tid är tidsödande och svårt, ibland omöjligt. Här presenteras en grundlig och framgångsrik forskning rörande flera bondesläkter i småländska Gårdveda. Amiralitetsrådet Hans Clercks anteckningar av Claes Virestedt, Snavlunda. I en gammal bok – en världshistoria från 1600-talet – som hittades i ett antikvariat, fanns något verkligt spännande: Personliga anteckningar om familj och karriär, gjorda av en av stormaktstidens militärer. Släkt- och äktenskapsband inom prästeståndet 1642–1686 av Cecilia Ihse, Stockholm. Riksdagarna på 1600-talet var inte bara en politisk arena där viktiga beslut fattades, utan också en social plattform där makt kunde byggas, inte minst genom olika släktskapsband. Släkten Paulin från Markaryd av Sven Wallerstedt & Alan Dufberg. Det finns flera släkter med namnet Paulin. Den här leder sitt ursprung tillbaka till kyrkoherden i Markaryd, Paulus Erici, död 1634. Här presenteras släktens äldre led. Släkten Pagrotsky i Polen, Sverige och USA av Carl Henrik Carlsson, Uppsala. Bland de första judarna som bosatte sig i Karlstad fanns tre bröder Pagrotsky, ditflyttade i

Släktforskning