Jämtlands och Härjedalens historia D. 3 1645-1720

Beskrivning:

INNEHÅLL


Sid.
Förord
9
I Händelserna kring freden
Nya förhållanden, nya svårlösta problem. — Förändringar i läns- 13
indelningen: ett nytt län, Härnösands, tillkommer. — Provinsernas
övertagande och befolkningens första kontakt med svensk styrelse.
— Regeringsbeslut rörande kyrkans, prästernas och allmogens ange-
lägenheter. — Jämtlands första representanter i den svenska riks-
dagen.


II Linen och deras syresmän
Hans Strijk och Härnösands län. — Härjedalen under hudiks-
vallslänet. — De båda länens sammanslagning 1654. — Det gamla
slottet Gävleborg blir därefter residens och säte för länets hövding
och styrelse. — Landshövdingar och guvernörer, kronobefallnings-
män, landsskrivare m. fl. — Kungsgården på Frösön och andra bo-
ställen.

III Försvaret och ofredsåren på i6 ;o-talet 92
Ett nytt regemente och dess första organisation. — Det lokala
försvaret, garnisonen på Frösön och skansbygget på Andersön. —
Det polska kriget och de två danska. — Norskt infall i Jämtland
1657 och svensk styrelse och förvaltning i Tröndelagen 1658. —
Kapitulationen i Trondheim i december samma år. — Frederna.

IV Befolknings- och skatteförhållanden 148
En stillaståendets period: ingen ökning av befolkningstalet. —
Allmogens skattebördor och andra pålagor. — Brännvinsbrän-
ningen, »det fördärvliga väsendet».—»Tartarer» och annat löst folk.
— Finnarnas inflyttning och utbredning under motstånd från
den gamla bondebefolkningen. — Lapparna och deras framträng-
ande söderut.


Sid.
VI Rättsväsendet 221
Under Västernorrlands lagsaga. — Axel Oxenstierna och andra
lagmän och underlagmän. — Häradshövdingeinstitutionens in-
förande 1671. — Lagmansrätternas vara eller icke vara. — Den
tillfälliga omorganisationen av rättsordningen 1718. — Lands-
fängelset och mästermannen. — Vapen och sigill. — Ur rätt-
skipningens annaler.

VII Vägar, samfärdsel, postväsen 251
Sommarfärdernas besvärligheter. — De äldre vägförbindelserna
med de gamla svenska grannprovinserna. — Den stora »sträck-
vägen» från Medelpad genom Jämtland till norska gränsen. —
Sidovägar och fjällstigar, därav en del »lönliga ». — Allmogens
byggnads- och underhållningsskyldigheter. — Skjutsningsbesvär
och gästgiverier. — Posten.

VIII Omtvistade gränser och gränsbygder 283
Den nya riksgränsen mot Norge: ett gränsområde men ingen
markerad skiljelinje. — De första lantmätarna och de första kar-
torna. — Tvister om Särna och Idre och om härjedalsgränsen
mot väster. — Resultatlösa gränskommissioner i Dalarna 1649
och i Härjedalen 1690. — En förbittrad generalguvernör på Gävle-
borg.

IX Ryttare och fotfolk 310
Börje Månsson Skäcktas kavalleribataljon — en förläggning
inom Jämtland, som väckte allmänt missnöje på i66o-talet. —
Anders Planting-Bergloos omorganisation av det jämtländska
försvaret 1670. — Tillkomsten av Jämtlands dragonregemente
i slutet av i68o-talet i enlighet med indelningsverkets riktlinjer.

X Våra äldsta bergverk 323
Silvermalmen på Oldfjället och dess bearbetning på 165o-talet. —
Upptäckten av kopparmalmen i Härjedalen 1685. — Urban Hjärnes
märkliga resa genom Härjedalen och Jämtland på hösten samma.
år. — Anläggningen av Ljusnedals bruk och dess första tjugofem-
årsperiod.

XI Bondenäringen
Ett jordbruk utan någon synbar utveckling under perioden. —
Boskapsskötseln och avradslanden. — Jakten och skogens ville- 349
bråd. — Vildrenens och bäverns utrotande. — Fisket och fisktill-
gången. — Tvister om laxfisket mellan kronan och allmogen i
Fors och Ragunda. — Pärlfiskerierna. — Myrjärnshanteringen i
avtagande.

XII Handel och tullväsen 371
Före tullarna: gränskontroll i Medstugan. — Kuststädernas
borgerskap och inlandshandeln. — De första tullinrättningarna
1669 mottogos med en storm av protester och indrogos. — En
nyinrättad norsk tull i Verdalen förorsakade ett våldsamt tumult
vid Stene skans 1686. — Nya gränstullar i Duved och Funäs-
dalen 1696.


Sid.

XIII I häxprocesserna.f tid 39'
»En trollkona skall du icke låta leva.)) — Den första och enda
kända häxan i Jämtland, som undergick dödsstraff. — Ett femtiotal
personer i Lillhärdal anklagade och rannsakade för häxeri och
trolldom. — Fem kvinnor dömda till döden och avrättade. — Allmän
vidskepelse bland lappar och allmoge.

XIV Krigsåren 167 y-79 418
En olycklig allianspolitik. --, Nordsvenska och nordnorska
krigsförberedelser 1675-76. — Ett misslyckat svenskt infall i
Meråker 1676. — Norrmännen erövra Jämtland-Härjedalen i
augusti året därpå men draga sig tillbaka några månader senare. —
Den stora räfsten 1678. — Svenska härjningar i rörostrakten 1678
och 1679.

XV Guldmakare, svärmare och blasfemister 446
»Svarte Francken », kommendanten och alkemisten. — Hans
levnadsöden som militär och »guldkokare ». — Anders Kempe,
den underlige pacifisten och kvacksalvaren. — Hädare och be-
spottare inför rannsakning och dom 1665. — En ödesdiger följd
av Kempes agitation: en ung studiosus dömd till döden och avrättad.

XVI Kungabesöket 1686
Ändamålet med resan. — Femdagarsvistelsen på Frösön med
inspektioner av regementet och mottagande av civila supplikan- 460
ter. — Den fortsatta resan till västra Jämtland. — Nordhallen i
Are vändpunkten. — Med båt från Mattmar till Berg. — Besöken
i Vemdalen och Hede, därefter färd över Herrö och Lillhärdal in
i Dalarna.

XVII Kring stormaktstidens sekelskifte
»Det stora svartåret» och andra missväxt- och nödår på 1690-
talet. — Talrika dödsoffer genom svält och umbäranden. — Jäm-
tarna förklarades äntligen likvärdiga med rikets övriga inbyggare 476
1699. — Krigsutbrottet och försvarsanstalterna år 1700. — Spioner
och förrädare. — Ett uppseendeväckande räfsteting på Frösön 1697.





XVIII Den stora ofreden 492
Nederlaget vid Poltava och dess närmaste följder. —Dansk krigs-
förklaring. — Försvarets ordnande i Jämtland och Härjedalen. —
Nöd och fattigdom. — Myteri bland trupperna. — Konungens
hemkomst, nya rustningar och krigsföretag. — Det armfeldtska
tåget till Tröndelagen 1718 och den därpå följande katastrofen på
Tydalsfjällen — stormaktstidens dramatiska epilog

»Notarum explicatio» 5 3 5
Tillägg och rättelse 536



6

Jämtland Kontoret