Men grunden står kvar : en historia om evakuerade från finlands hundra dagars krig

Beskrivning:

MEN GRUNDEN STÅR KVAR
är en skildring från Finlands vinterkrig, från de ödesdigra hundra dagar, då fienden från öster vällde in över gränsen och moderna stridsmedel spredo fasa och olyckor inom den helt oförberedda civilbefolkningen. Här träder en ung finländsk familj oss tillmötes; Gösta och Röra Höök jämte tre barn samt mannens syster Elena och hennes trolovade Per Sten ha samlats för att under veckan fira Pers och Elenas bröllop.
Men kriget slår ned och skingrar vännerna, Per och Gösta kallas under fanorna och dra ut i fält, Röra, Elena och barnen hamna i ett evakueringsläger, där de båda kvinnorna uttagas till lotta tjänst och barnen få bistå med uppgifter, som lämpa sig för deras krafter. Hur handlingen sedan fortskrider, bör överlåtas åt läsaren att följa - vare nog sagt, att Karin Kerttu format detta bokslut över den stora ofredens år till en skildring, som sent skall glömmas. Hon ger gripande och ohyggliga bilder från evakueringståg och fältlasarett men också exempel på vackra glimtar av offervilja och sammanhållning och inte minst av den orubbliga framtidstro, som tar sig så gripande uttryck i den hjälplöse invalidens ord - som också fått skänka boken dess namn - då han sett sitt hem förstöras av de första bomberna i 1941 års krig: Men grunden står kvar
Man lever med i denna bok från första sidan till den sista, och skildringen bär i alla avseenden det upplevdas prägel. Och ej minst gripes man av det öde som i århundraden varit Finlands och som också satt sin stämpel på dess folk - det att vid sin gräns ha en barbarisk och rovgirig granne, som påpassligt och tacksamt utnyttjat varje inre finsk svårighet för att söndra - och en gång också härska.

Andra Världskriget Kontoret